Eftersom jag inte får länken att fungera...så gör jag så här istället för det inlägget måste spridas..
I sin artikel på SvD.se den 31 maj slirar professor emeritus i internationell rätt Ove Bring riktigt ordentligt på resonemangen. Bring har en tendens till att uttala sig på ett sätt som kan leda till misstanken om skär opportunism. I dylika lägen sviktar oftast den rättsliga argumentationen. Så också nu. Hur ser nu juridiken ut med Ship to Gaza?
Bring försöker göra gällande att det är fredens folkrätt som gäller och inte krigets lagar, vilka Israel föredrar att tillämpa här.
Bring medger dock att om det regnar raketer och granater över gränsen, så har Israel rätt enligt artikel 51 FN-stadgan att få försvarar sig. Denna rätt inträder alltså vid väpnat angrepp och ett krigstillstånd inleds; små gränsincidenter räknas inte som väpnad attack. Frågan är dock när ett krigstillstånd upphör. Ett krig kan upphöra genom att det bara ”rinner ut i sanden” genom parternas faktiska handlande. Det blir fred och normalitet.
Israel lämnade Gaza 2005, varför territoriet inte längre är föremål för ockupation utan styrs av den regim som finns där. Gaza kunde utropa sig som stat (faktiskt med större övertygelse än Kosovo), men svårigheter skulle då kunna uppkomma, ty det strider både mot FN-stadgan och den allmänna folkrätten att ha som politik att utplåna grannländerna.
Gaza för alltså en politik, som inte endast består av ord om utplånande utan griper även till våldshandlingar av bland annat militär natur, varför det är mycket svårt att se att något fredstillstånd hitintills alls skulle ha rått mellan Gaza och Israel. Förklarade krig, i vilket vissa parter inte avlossat ett skott, har ändå medfört att krigets lagar blivit tillämpliga.
Enligt Bring har inte någon väpnad attack inträffat just nu, varför fredens folkrätt skulle vara att tillämpa. För Israels del så skulle krigets lagar tydligen bara gälla, när det kommer raketer från gazasidan. Resonemanget är underligt, då attackerna har böljat fram och åter från gazasidan sedan 2005! Var är fredstillståndet? Hur mycket krigande (över tiden) kräver Bring för att krigets lagar skall aktiveras – åtminstone för Israels del? Den omständigheten att en majoritet av stater av politiska skäl helst ser att krigets lagar inte skulle vara tillämpliga utgör inget rättsligt argument i sig.
Föreligger krigstillstånd, vilket det mesta överväldigande talar för med betraktande av att sådant tillstånd råder med Israels grannar utom Egyptien och Jordanien och den övriga kontexten (som Bring helt bortser ifrån), har alltså Israel rätt att intervenera på internationellt vatten.
Även om man accepterade Brings lätt förvirrade resonemang, så kan det ändå finnas laglig möjlighet för Israel att ingripa. Från den karta som visats i pressen, så verkar det som om Israel ingrep utanför sitt territorialhav men i den tillhörande så kallade tilläggszonen för att genomdriva sina tull- och migrationsbestämmelser (maximalt 36 sjömil från landets baslinje). Det är detta som ett antal svenskar och andra tycks ha råkat ut för. Huruvida detta ingripande genomfördes på ett korrekt rättsligt sätt eller inte återstår att se.
Hur alla fakta verkligen ser ut framgår inte av medierapporteringen, som mest intresserar sig för politiken. Det finns ett gammalt uttryck om att när kanonerna talar, så tystnar rätten (åtminstone temporärt), men här passar det nog med bättre med att säga att när politikerna hojtar som bäst, så har dessa tappat både rätten och förståndet.
GÖRAN LYSÉN
professor emeritus i folkrätt
juridicum, Uppsala
Annelie Enochson Riksdagen
