Annelie Enochson Riksdagen

Annelie Enochson Riksdagen

fredag 28 januari 2011

Förintelsens minnesdag i Göteborg


Igår var det minnesdagen för Förintelsens offer som högtidshölls på många platser runt om i vårt land. I Göteborg var det först "Samling för demokrati" i Göteborgs aula på eftermiddagen där vår kommissionär Cecilia Malmström och vår landshövding Lars Bäckström höll uppskattade tal.


På kvällen var det sedan en Minneshögtid för Förintelsens offer i Synagogan. Jag fick äran att hålla ett av talen som jag klippt in delar av nedan. Landet Israel är en intimt förknippat med det judiska folket...för aldrig, aldrig kan det hända en Förintelse igen så länge staten Israel finns för dit kan alla judar få en tillflykt när antisemitismen tilltar. Hade staten Israel funnits innan andra världkriget så hade de förföljda judarna i Europa haft en plats att söka skydd på.
"Kära vänner ,

Lily Jacobs var en ung 18 årig judinna från Ungern som kom till Auschwitz i maj 1944. Efter en fasansfull tågtransport kom de till perrongen i Auschwitz där hon med en gång brutalt skildes från sina föräldrar och sina yngre bröder. Det var sista gången Lily såg sin familj. Själv blev hon sänt till den sida som kunde få överleva en lite längre tid och fick arbeta som slavarbetare. Lilly överlevde Auschwitz och andra förintelseläger och vid befrielsen fann hon en jacka som tillhört en tysk vakt som hon tog för att skyla och skydda sig med. I fickan på jackan fann hon ett fotoalbum. Det innehöll foton om vad som hände judarna vid ankomsten till Auschwitz. Föreställ er hennes reaktion när hon såg ett foto på sig själv när hon kom av tåget och foton på sin familj som sedan länge var mördade. Lily gav detta album till Yad Vashem 1980 och albumet är numera känt som Auschwitz Albumet. Tack vare hennes album och annan fotodokumentation har världen fått en inblick i det fruktansvärda som hände i nazisternas förintelseläger……man kan nämligen aldrig förneka fotografier.

I dessa dagar inser vi vikten av att hålla historien vid liv, att hedra offren, att berätta och åter berätta om Förintelsen för att inte glömma och för att förhindra att historien återupprepas igen. I en tid av ökad historierevisionism, fundamentalistisk islamism, och antisemitism är det viktigare än någonsin att vi samlas och manifesterar vår enighet mot dessa mörka krafter. Mörka krafter som förnekar Förintelsen. Mörka krafter där judehatet florerar. Mörka krafter som förenas i det gemensamma målet att bekämpa judar och staten Israel som står som symbol för det judiska folket.

I december 2006 var det en stor Förnekelsekonferens i Iran där man samlat historierevisionister från hela världen med ett syfte att förringa och förneka Förintelsens omfattning. Ökända förintelseförnekare med den franske antisemiten Robert Faurisson, i spetsen deltog som så kallade ”experter”. Och tyvärr var även Sverige representerat och deltog genom en svensk gymnasielärare från ett gymnasium i Stockholm.

Lily Jacobs fotografier behövs mer idag än någonsin! Det är för mig ofattbart att man år 2011 kan förneka Förintelsen trots all dokumentation som finns, trots överlevande som bor mitt ibland oss och som kan berätta om sina upplevelser. Vi får aldrig glömma att Förintelsen kunde genomföras för att man började med att särskilja en grupp av människor från andra, att man tillät att antisemitismens fick fotfäste i folks medvetande. Det började med lögner och hatpropaganda. Det fortsatte med trakasserier. Sedan följde organiserad plundring och deportering, och slutligen: massmord.

Därför är den ökande antisemitismen i dagens Sverige mycket oroande. Oroande tecknen finns i vårt samhälle där man förlöjligar, förringar och misstänkliggör våra judiska invånare. I Malmö utvandrar idag svenska judiska medborgare för de känner sig trakasserade och vågar inte leva öppet som judar . Simon Wiesenthal stiftelse varnar judar för att besöka denna svenska stad.

Sensommaren 2009 besökte jag Auschwitz – Birkenau med en grupp riksdagsledamöter. Vi reste tillsammans med en överlevande, Max Safir, och fick följa i hans fotspår. Det var en resa i människans ondska och mänsklig förnedring. En resa som visade på gränslös oförståeligt lidande, en resa som också visade ett gränslöst ofattbart barbari. …….En resa som borde vara en obligatorisk skolresa för alla svenska skolbarn.

Max berättelse om sin tid i Auschwitz när vi satt i ruinerna i hans barack , kommer för alltid etsa sig fast i våra medvetande. Max tillhörde de fångar som innan befrielsen förflyttades till Ebenzee i Österrike och fick uppleva befrielsen först den 6 maj 1945 som en av de sista överlevande.

Det som hände i Auschwitz, Ebenzee och andra koncentrationsläger är det vår plikt att minnas för att motverka framtida illdåd. Vi kan inte acceptera att i Sverige år 2011 åter igen ser en ökande hets mot en av våra folkgrupper, den judiska. Vi kan alla bekämpa antisemitismen på vår hemma arena och se till att den inte på nytt får ett fotfäste. Vi vill inte tiga för det är att samtycka !

Det är också vår plikt att visa vår solidaritet med de överlevande och deras familjer och hedra minnet av dem som mördades i Förintelsen. Det är vad vi gör här idag! Och för det som hände då aldrig, aldrig skall hända igen."

fredag 21 januari 2011

Riksdagsgruppens studiebesök i sjöfartens Göteborg



Idag har en delegation från kristdemokraternas riksdagsgrupp besökt olika sjöfartsnäringar och sjöfack i Göteborg. Med på studiebesöket var representanter från näring -trafik- arbetsmarknad- social- miljö och jordbruksutskotten. Gruppledaren och näringslivsutskottets ordförande Mats Odell ledde vår delegation. Med på studiebesöket var även representant från vår kommunfullmäktigegrupp i Göteborg.Vi hade en otroligt tur med vädret på vår båtresa till redarön Donsö - Göteborg visdae upp sig från sin alla bästa sida! Denna dag har visat på vikten av att Sverige måste snabbt få villkor för en långsiktig , hållbar sjöfartspolitik om handelsflottan skall stanna kvar i Sverige och om sjöfarten åter skall bli en växande näring. Tonnageskatt, regelförenklingar, klassningssällskapens nya roll som inspektörer, internationellt register mm - allt detta måste tittas på , ingen sten får vara för tung att lyfta på eller att flytta på för att näringen åter skall få framtidstro i Sverige samtidigt som sjömännen känner sig trygga i sina arbetsförhållande. Detta måste kunna gå att lösa...men tiden tickar. Kristdemokraterna skall på alla nivåer göra vad vi kan för att få framtidstro i denna viktiga näring i Sverige...lita på det!

måndag 10 januari 2011

Larmnumret för bortrövade barn måste aktiveras!

I lördags hade jag en artikel inne i Göteborgs-Posten som handlar om att aktivera larmnumret 116 000 för infromation om bortrövade barn. Läs artikeln nedan eller i Göteborgs-Posten.

Aktivera Europas larmnummer för bortrövade barn

Sverige ingår i den grupp av länder som inte aktiverat larmnumret 116 000 för bortrövade barn. Detta gör att vi försvårar de viktiga förebyggande åtgärder som finns till hands för att minska antalet försvunna barn. I Sverige försvinner enligt UD två barn i veckan.

Varje år rycks barn ur den tillvaro de är trygga i och förs ut ur Sverige. Barnen tvingas klippa banden med hela den tillvaro de haft i sin vardag och finner sig själva fångna i ett främmande land. Det är något av det mest traumatiska som kan drabba ett barn och en familj. Det handlar dels om vårdnadstvister, men också om situationer i fruktansvärda utnyttjanden. Just nu händer det alltså ett par hundra barn per år enligt den officiella statistiken. Mörkertalet som gömmer sig bakom denna statistik är djupt skrämmande.

När det handlar om vårdnadstvister där barn förts från Sverige, kan det handla om bortföranden utan vårdnadshavares medgivande, eller barn som förs till Sverige från ett annat land. Det är brottsligt att olovligt föra bort ett barn och innebär psykisk misshandel av det barn som bortförs. Att agera när ett barn väl förts bort är komplicerat, både juridiskt, politiskt och praktiskt för alla inblandade. Efter att lång tid gått börjar dessutom barnet anknyta till sin nya tillvaro vilket försvårar möjligheterna till återförande. Det bästa är därför förebyggande insatser som snabbt förhindrar bortföranden av barn.

För snart 4 år sedan beslut Europeiska kommissionen att reservera telefonnummer 116 000 till att bli ett journummer för anmälan av försvunna barn. I november stärktes beslutet till att bli en skyldighet och en tidsfrist bestämdes till den 25 maj 2011 då numret ska vara aktiverat. I dagsläget är inte resultatet tillfredsställande då bara 13 medlemsstater infört numret. Sverige är ett av de länder som ännu inte infört journumret. I likhet med övriga ofärdiga nationer anges informationsbrist och kostnader som orsak.

Potentiella tjänsteleverantörer har saknat kunskap om själva numret, de har inte heller vetat till vem de ska vända sig till för att ansöka om tjänsten och vilka regler som måste efterföljas. Det största problemet och anledningen till varför det inte finns något nummer aktivt i Sverige är dock kostnaderna för att driva journumret.

Båda dessa identifierade problem har överkommits i länder där man tillräckligt valt att prioritera problematiken. I både Ungern och Portugal täcks kostnaderna av offentliga medel. Belgarna använder motsvarande Svenska Spels inkomster. I Grekland bär teleoperatören kostnaderna som en del av sitt sociala ansvar. Telekomoperatörerna i Portugal och Rumänien har också enats om att inte belasta tjänsteleverantören med samtalskostnaderna. EU-kommissionen är mycket angelägen att det långt försenade numret kommer i bruk och väntar på Sveriges deltagande.

Sverige behöver nu lösa finansieringsfrågorna och inspireras av de goda exempel andra länder utgör. Som vi kan lära av dem som gått före är det inte heller givet att det offentliga behöver stå för hela lösningen.

Idag är internationella förhållanden och äktenskap mycket vanligt. Kärleken känner inga gränser, men i EU är det varje år ungefär 1 000 000 skilsmässor och 13 procent av dessa är internationella. Tyvärr får problem inom dessa familjer internationella proportioner och samhället behöver agera för värna barns rätt till en trygg uppväxtmiljö. Även våra små medborgares rättigheter måste skyddas. Att föra bort barn till annat land utan bägge föräldrars medgivande är ett brott och skall stävjas. Därför är införande av larmnummer 116000 något som brådskar. Jag vädjar till regeringen att snabbt ta tag i denna fråga.

onsdag 5 januari 2011

Trettondagsafton reflektioner!


Trettondagsafton firar vi för att komma ihåg när de vise männen kom för att hylla och visa sin vördnad till det lilla Jesusbarnet. Det nyfödda barnet som var totalt hjälplöst och skulle inte överleva utan sina föräldrars omvårdnad och omsorg. Detta lilla barn visste redan de vise männen skulle växa upp och bli en sann Människoson, hel människa och hel Gud och till alla människors frälsning. De vise männen var verkligen kloka män som hade fått insikten av Gud. Men Jesus hade också kloka föräldrar som från första stund lyssnade in Gud och flydde till Egypten för att rädda sin nyfödde son från Konung Herodes raseri. Herodes som mördade alla gossebarn i Bethlemstrakten för att kunna komma åt Jesusbarnet. Vilket tur för oss, nutida kristna ,att Jesus föräldrar lyssnade på Guds röst.


Denna veckan har jag lyssnat på ett föräldrapar vars fyra barn blivit tvångsomhändertagna av de sociala myndigheterna. Ett av alla föräldrarpar i dagens Sverige som blivit utsatta för de sociala myndigheterna makt utan en chans att få upprättelse eller förståelse för sitt handlande. Föräldrar som vill sina barn väl men valt ett annat sätt att undervisa eller uppfostra sina barn än det gängse.


Jesus föräldrar fick fly landet för att rädda sin son.....många kommer hit till Sverige för att få en fristad för sina barn...men det finns oxå mitt ibland oss föräldrar som är beredda att lämna vårt land för de känner att de inte får uppfostra sina barn på det sätt som de själva vill och tror på.


Var går gränsen för myndighetsmissbruk och var går gränsen för föräldrarmakt enligt Europa konventionen om de mänskliga rättigheterna? De frågorna har jag ställt mig de senaste dagarna.


Läs mera på följande webbsida HÄR.


måndag 3 januari 2011

Gott Nytt År!

Så här i början av året vill jag önska alla mina läsare ett riktigt Gott Nytt År! Inför det nya året kan man göra ett par reflektioner.....det har aldrig kännt så gott att ha en brasa som under denna kalla vinter....en brasa som ger värme till kropp och själ. Ta vara på de goda stunderna och njut av dem för att kunna klara den bistra kalla vintern. Även parlamentariskt är det kallt...ingen vet hur dessa fyra år kommer att gestalta sig.....utan egen majoritet och med fyra osäkra oppositionspartier i riksdagen så är situationen minst sagt bister.