Annelie Enochson Riksdagen

Annelie Enochson Riksdagen

måndag 28 mars 2011

Pirater stjäl från lastbilar!


Idag har jag en debattartikel inne i Svenska Åkeritidningen om stölder från långtradarna. Titeln heter "Pirater på vägarna!"


Här kommer artikeln:

Pirater på vägarna

Transportnäringen på våra vägar har stora drag av en Twillight zone, ett laglöst område där yrkeskriminella tjänar stora pengar på att råna lastbilschaufförer på deras gods och chaufförerna själva utnyttjas till dumpningsvillkor under otrygga villkor. Arbetsvillkoren och säkerheten för de som arbetar som chaufförer behöver förbättras snarast.

Polisen gör framsteg i att kartlägga den utbredda kriminalitet som specialiserat sig på att begå brott mot de rullande varutransporter som i praktiken oskyddade tar sig fram på våra vägar. Trots att polisen kan kartlägga och se en ökande trend år från år tros mörkertalet vara omfattande. För den lågt betalde utländske chauffören som vaknar vid sin rastplats och finner att någon skär upp kappellet och plockar ut gods, är tanken på att sedan anmäla och vänta in polisen inte nära till hands. Speciellt när uppklaringsprocenten upplevs låg, tidspressen pockar och kostnaden för hela processen helt enkelt är för stor. Insiderbrotten i dessa fall tros dessutom vara så många som 70 procent.

De mest begärliga stöldgodsen är inte de skrymmande vitvarorna eller TV-apparaterna, utan livsmedel och kolonialvaror. Den mindre nogräknade livsmedelsaffären eller klädbutiken köper de svårligen spårbara varorna och kan därmed prissätta under de etablerade kedjorna. Ett annat begärligt stöldgods är helt enkelt dieseln man kör på. Att slanga ur den från lastbilar och sedan sälja har blivit en specialitet för somliga ligor.

Runt våra stora lagerhallar eller butiker finns lås, larm och staket som skyddar varorna. På vägen är det endast ett kapell du kan skära dig igenom med kniv. De flesta ser säkerhetsåtgärder på fordonen som en ökad risk för våld och grövre skadegörelse i samband med stölderna. Därför behövs det behövs säkra uppställningsplatser där ekipage kan parkeras över natten. Ett truckstop behöver särskilda åtgärder för att betecknas som säkert. I en undersökning av länskriminalpolisen i Västra Götaland uppgav hälften av de intervjuade chaufförerna att de utsatts för brott, 82 procent av de intervjuade var också beredda att betala för att kunna stanna på en säker arbetsplats. Säkra uppställningsplatser kräver utrymme i kommunala planlösningar och finansiering av berörda parter.

I julens Kalle Anka film med Långbens fråga ”vem är det som kör egentligen?” får sin rätt även när vi talar om dagens chaufförssituation och bristen på beställaransvar. F-skattsedlar, inhyrningar och otydligt arbetsgivaransvar med kontanta betalningar har öppnat vägen för omänskliga arbetsförhållanden där chaufförer från tredjeland nomadiskt spenderar sin hela tillvaro på Europas vägar. Jakten på den billigaste transporten har lett speditörerna in i en moralisk gråzon där seriösa chaufförer står chanslösa inför att konkurrera med anställningsförhållanden som liknar slavkontrakt.

Hela branschens intressenter behöver komma samman för att ta ansvar för beställning och säkerhet. Den finansiella ansvarsbördan behöver delas mellan berörda parter för att förebygga de idag stora kostnaderna för stölder.

Att fortsätta acceptera dagens situation är ogörligt för hela samhället. Den största förlusten delas av hela samhället när kriminell röta tar sig in i vårt näringsliv. Annelie Enochson, riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson (KD)

söndag 27 mars 2011

Barnen mår väl av att vara med sina föräldrar! Svår sanning!



I dagens Göteborgs - Posten finns en lysande artikel av Annica Dahlström och Christian Sörlie Ekström där de tar upp det uppenbara att barnen mår inte bra i dagens Sverige för de separeras från sina föräldrar alldeles för tidigt. Enligt forskning på anknytningsbegreppet så är det alldeles för tidigt att lämna bort ett barn vid 1 års ålder till förskolan. Först vid 4 - 5 års ålder får barnen ett tidsbegepp och fattar att föräldrarna kommer tillbaka när det lämnat dem på förskolan. De skriver följande att " skador i anknytningsprocessen är ofta irreparabla och resulterar i oro, ångest och depression, just vad ungdommar lider av idag". Vi säger inom kristdemokratin att det är familjen som skall bestämma vid vilken tidpunkt man skall lämna bort sina barn till förskolan.....visst, vi politiker är inga överfömyndare. Men då skall vi också skapa villkor så att de som vill vara hemma med sina barn också skall få denna möjlighet, först då blir vi trovärdiga med våran politik om valfrihet. Låt alla få en föräldrarlön till barnen är 3 år på motsvarande vad en förskoleplats kosta, idag runt 14.500 kronor per månad netto. Jag tror många hellre då skulle vara hemma med sina barn än att stressa runt och leva med konstant dåligt samvete och få oroliga barn. Det är min åsikt i valfrihetens Sverige....politisk inkorrekt men det är väl vad åsiktsfrihet innebär?

fredag 25 mars 2011

Besök på Chalmers Transport och logistik center


Jag hann med ett studiebesök till idag och det var på Chalmers sektion" Teknikens ekonomi och organisation" och avdelningen "Logistik och Transport". Var med där på deras ledningsgruppsmöte och fick på ett förtjänstfullt sätt presenterar för mig olika forskningsprojekt och center som arbetar med trafiksäkerhet, transport effektivitet, hållbara fordon och drivmedel med mera. Det är alltid bra att träffa företrädare för forskningen och se vad som är på gång och vad som görs i Göteborgs olika högskolor.
Diskutera bland annat mobiltelefonens farlighet när man samtidigt kör ett fordon. Sverige är det enda land i Europa förutom Albanien som inte har någon form av begränsning när det gäller att prata eller använda mobiltelefoner vid fordonskörning. Min egen empiriska undersökning som grundar sig på vad jag iakttar när jag själv åker eller kör bil det är .....att är det någon som kör tokigt eller agerar vårdslöst i trafiken så sitter ofta den personen med en mobiltelefon upptryckt i örat och är mentalt någon annastans än där hans fordon är just då. Särskilt otäckt är det om det rör sig om en långtradare eller busschaufför. Den ena är stor och farlig, den andra har många passagerare och därmed ansvarig för ett antal liv. Jag skulle önska att vi hade någon form av begränsningar av mobilanvändandet i bilar...börja med att påbjuda handsfree vid bilkörning!

Studiebesök på Anhörigcenter i Göteborg


Idag på förmiddagen var jag och regionpolitikern Curt Hedström med fru Kerstin på studiebesök på Anhörigcentrum. Detta center servar alla som bor i SDN Centrum och jobbar på ett integrerat sätt med mötesplats för seniorer, en "fixare" för de över 65 år, telefonjour för äldre, uppsökande hembesök med mer. Intressant och lärorikt. Ledord för personalen är att vara en "medlevare och möjliggörare". De som är seniorer och bor i stadsdelen centrum är att gratulera som har denna service och kommunala mötesplats. Anhörigcentrum försöker att vara ett stöd för de som är anhörigvårdare. De är många i vårt samhälle och behöver allt stöd och hjälp de kan få. Anhörigvårdare gör ofta heroiska insatser genom att under många år vårda en nära anhörig.

torsdag 17 mars 2011

Slut med ursäkter för rattfyllerister!

Idag justerade socialutskottet ett betänkande med bland annat min motion om att förbjuda eftersupning. Efter många års motionerande i denna fråga så fattade äntligen socialutskottet det rätta beslutet. Se mitt pressmeddelande nedan.

– Det är bisarrt att rattfyllerister kan hävda att man druckit alkohol efter att ha orsakat en trafikolycka och på så vis slippa påföljd. Riksdagens beslut idag att förbjuda eftersupning gör mig lättad och glad. Vi Kristdemokrater har länge drivit ett förbud mot eftersupning.

Det säger Annelie Enochsson, riksdagens trafikpolitiske talesperson efter att riksdagens socialutskott röstat för att kriminalisera eftersupning.

– Eftersupning som fenomen har vuxit och gjort att bilförare som egentligen genom lagen skulle vara helt förbjudna att sätta sig bakom en ratt, kunnat fortsätta köra omkring. Våra vägar och bilar blir allt säkrare, nu är det hög tid att också bilförarna blir säkra.

– Vi tar det här beslutet 50 år efter att Norge införde regeln där man inte får dricka alkohol 6 timmar efter en trafikolycka. Med tanke på de tragedier som inträffat till följd av rattonykerhet under dessa 50 år, önskar jag att vi kunnat driva igenom detta tidigare, avslutar Annelie Enochson.

torsdag 10 mars 2011

Sjöfartstödet måste utvidgas!


Som trafikpolitiker så ligger sjöfarten på mitt bord. Jag har länge kämpat för att vi skall införa tonnageskatt och på andra sätt få ett slut på utflaggningen till andra länder för våra fartyg. Vi måste oxå öka vår handelsflotta och se till att vi får flera som flaggar in till oss. Under den sista tiden har jag engagerat mig i det göteborgska företaget Marin Mättekniks problematik med uteblivit sjöfartsstöd. Detta företags grundare , Ola Oskarsson, blev vald till årets entreprenör och har ca 220 anställd. Många av dem är unga med en gedigen akademisk bakgrund .


Jag har skrivit en fråga till ansvarig minister Elmsäter Svärd och haft interna diskussioner men i detta fall så verkar det som byråkratin segrar. Det som hänvisas till det är att EU som 2004 definierade att sjöfartsstöd kan man bara få om "fartyget i sin näringsverksamhet utför transporter av gods eller passagerare". Marin Mätteknik är ett moderna sjöföretag som utför kartläggning av bottnar och mäter sjöbotten för bland annat kabelläggningar eller gasledningar.


År 2004 var sjöfarten mestadels transport av gods eller passagerare....men nu görs annat oxå....utvecklingen går framåt...även inom sjönäringen!


EU upplevs mer och mer som en stor koloss som vi lydigt böjer oss under och som verkar omöjlig att påverka. Enligt uppgift skall kommissionen reviderar sina riktlinjer i vår...det gäller att Sverige då försöker modernisera dessa riktlinjer så att framtids företag som Marin Mätteknik kan åtnjuta likvärdiga villkor som andra sjöföretag! Allt annat är ett misstag!..Ett STORT misstag!


Frågan är bara om vi har kvar Marin Mätteknik till dess...det oroar mig!

onsdag 2 mars 2011

Rädda de kristna lägergårdarna!


Idag hade jag följande artikel inne i Dagen om de kristna lägergårdarnas framtid ...se nedan




”Rädda de kristna lägergårdarna”


Allt för krångliga regler gör att de gårdar som församlingar driver runt om i landet riskerar nedläggning. Men då förstår man inte värdet av dessa ideellt ägda verksamheter.


Många generationer bär på viktiga och goda minnen från de ideella gårdar som kristna församlingar driver runt om i landet. På gårdarna arrangeras läger och konferenser och många församlingar förlägger sina möten på gårdarna under sommaren. Andra tar emot skid- och gemenskapssugna ungdomar på sportlovsveckor under halva vintern.Dessa gårdar blir färre och färre. Även om åldrande församlingar kanske ibland inte orkar det arbete som tillkommer i skötseln av tomt och fastigheter, är det huvudsakliga problemet myndigheter som inte tillräckligt värderar den ideella resurs de kristna gårdarna representerar.


En öppen slusslucka varifrån en flod av regler, krav och avslag strömmar gör det svårt att klara verksamheten. I många kommuner tolkar miljöinspektörer sina uppgifter som begränsade till utöva tillsyn. Att man också har till uppdrag att ge rådgivning och service ligger utanför synfältet. För all offentlig förvaltnings myndighetsutövande ligger ett stort värde när svarande kan göra "rätt från början" och veta hur detta ska gå till för ett överkomligt pris. Ett konsumentrådgivande perspektiv behöver finnas med utöver det granskande och dömande.


Var för sig kan det tyckas väl motiverat med att ha fettavskiljare, brandsäkra celler eller åtskilda rum för olika moment i en servering. Sammantaget blir dock dagens investeringskrav övermäktiga. Vi är många som överlevt bespisning och storkok från tiden innan Livsmedelsverket upptäckte de många faror man vill bekämpa i dag. Om det är svårt för en regelrätt hotellverksamhet att klara av de myndighetsbundna kraven blir det ännu svårare för en ideell verksamhet med en blygsam intäktsbild. Det handlar inte om näringsverksamhet på de kristna gårdarna. Närmare än en GB-gubbe som vickar lite i sommarbrisen, kommer de flesta verksamheter oftast inte vad gäller försäljning och vinst. Ändå kan GB-gubben tvingas gå då modern kassaapparat måste införskaffas. Arbetskraften som bemannar glassförsäljningen och städar stranden är i regel frivillig och utan behov av att åka på utbildningar hos Arbetsmiljöverket för tiotusentals kronor. Intäkterna för att få verksamheten att möta kostnaderna består i regel av offrade medel och frivilligt arbete.


När detta i myndigheters ögon jämställs med näringsverksamheter går samhället miste om fantastiska mervärden som verksamheten tillför. Regeringen bekämpar regeltillväxten med höga mål. Men när det gäller de kristna lägergårdarna så måste det nog till mera kunskap för att förstå de mervärden som dessa "ideella" gårdar ger.


I förlängningen av Kristdemokraternas kamp för avdragsgillhet på ideella gåvor behöver verksamhet av det här slaget kunna tillföras avdragsgilla resurser. Samtidigt måste den ideella sektorn kunna särskiljas från den kommersiella och underställas en kravlista där värdet av verksamheten erkänns genom en rimlig börda.


Annelie Enochson, riksdagsledamot (KD