Kör nyktert, fastspänt, håll hastigheterna och undvik mobilprat =kör trafiksäkert!

Igår hade vi en trafiksäkerhetsdebatt i kammaren. Det är en debatt som infaller varje vår för oss ledamöter i Trafikutskottet och jag har debatterat trafiksäkerhet i kammaren och på andra platser under många år. Denna trafiksäkerhetsdebatt blir den sista debatten i detta ämne för mig i riksdagens kammare. Det återstår andra debatter men inte inom detta område. Kändes bra att under så många år kunna lyfta dessa viktiga frågor för oss trafikpolitiska kristdemokrater. Du kan läsa mitt  anförande nedan. Eller så kan du läsa hela debatten även replikerna på denna länk- scrolla till anförande 177

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll-2013_H10986/

Fru/Herr Talman!

Denna vår liksom alla andra vårar har Trafikutskottet en debatt om trafiksäkerhet där ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden behandlas. Det är en viktig debatt då trafiksäkerhet är en grundbult i samhället som skapar trygghet och det är därför av intresse att debattera vad vi kan göra för att förbättra den.

 International Traffic Safety Data and Analysis Group (Irtad), som tillhör OECD, gör årligen en internationell sammanställning av uppgifter för olika länder om antalet trafikdödade per 100 000 invånare och körda fordonskilometer. Sverige tillhör de länder som har de lägsta andelarna omkomna i vägtrafiken bland de studerade länderna. Under 2012 hade Sverige i genomsnitt 3,1 trafikdödade per 100 000 invånare. Motsvarande genomsnitt för EU-länderna var 5,5 trafikdödade för 2012.  För 2013 har denna siffra sjunkit ytterligare i Sverige och är i genomsnitt 2,7 trafikdödade per 100 000 invånare. 

Nollvisionen ligger fast och ett etappmål för trafiksäkerheten är att antalet omkomna bör minska till 220 stycken år 2020. Under 2013 var det 264 personer som omkom i trafiken, vilket är den lägsta siffra sedan andra världskriget. Dock har antalet svårt skadade stigit och uppgick till 4 691 personer.

Bakom dessa kalla siffror ligger mycket tragedi och stor sorg i många familjer. Vårt arbete som politiker är att på alla sätt försöka minska denna sorg och göra vad vi kan för att få ett trafiksäkrare samhälle.

Vilka faktorer är det som spelar störst roll för att öka trafiksäkerheten? Det är framförallt fyra faktorer:

1.      Att hålla hastigheten

2.      Att köra nyktert
3.      Att använda bilbältena
4.      Att undvika mobilprat under bilkörningen och framförallt att inte sms eller på annat sätt brista i uppmärksamheten från bilkörandet

Den första parametern att hålla hastigheten är viktig och därför har Trafikverket utökat antalet fartkameror (ATK – automatiska trafiksäkerhetskontroller) . År 2006 inledde Trafikverket ett samarbete med polisen och tog över ansvaret för fartkamerorna och då var antalet 700 stycken. I år har Trafikverket 1300 fartkameror som finns över hela vårt land. Det finns även ett antal mobila fartkameror - 15 stycken ,som polisen hanterar.  Det är viktigt att hastighetsgränser anges med tanke på vägens standard och trafiksäkerheten. Under våren 2007 fattade riksdagen beslut om en långgående reformering av hastighetssystemet och det infördes hastighetsgränser i 10 – intervaller. Regeringen har angett att det för närvarande inte är aktuellt att genomföra ytterligare långgående reformer av hastighetssystemet.

När det gäller den andra parametern – nykterhet så är det helt enkelt som så - att trafik och nykterhet hör ihop. Allt annat är orimligt, oansvarigt och även samhällsfarligt. I Sverige omkom under 2012 totalt 67 personer i vägtrafikolyckor där någon av de inblandade var alkoholpåverkad. Mer än 1 000 människor skadades svårt i alkohol- och drogrelaterade vägtrafikolyckor. Enligt Trafikverkets statistik har ungefär en femtedel av de omkomna personbilsförarna alkohol i blodet medan hälften av singelolyckorna med dödlig utgång är alkoholrelaterade. Mer än var tredje ung förare som dödas i trafiken är onykter. Enligt beräkningar görs minst 15 000 bilresor per dag av alkoholpåverkade förare. En onykter förare med 1,0 promille i blodet löper omkring sju gånger större risk att dödas i en trafikolycka än en nykter förare.

 Ett sätt att stoppa bilkörande när man har alkohol i kroppen är att använda alkolås. Regeringens ambition har varit att få många att frivilligt anamma alkolås. Att inte höja förmånsvärdet på bilar som installerar alkolås har varit ett sätt. Vidar har regeringen sedan hösten 2010 infört ett permanent system som innebär att vid rattfylleribrott kan alkolås medges som alternativ till körkortsåterkallellse.

Varje år ska alla myndigheter under regeringen rapportera sina bilinköp och leasing till Transportstyrelsen. Enligt Transportstyrelsen finns det stora brister när det gäller alkolås. Regeringens ambition är att 75 procent av myndigheternas fordon ska vara utrustade med alkolås, men enligt rapporteringen har bara 13 procent alkolås och endast 5 procent av myndigheterna klarar målet. Enligt Transportstyrelsen kan en orsak till det dåliga resultatet vara att det har tagit tid att få ett ramavtal för upphandling av alkolås. När det gäller kommunerna är dock bilden mer positiv då allt fler kommuner under senare år har valt att ställa alkolås som krav vid upphandling, och då speciellt för skolbussar och färdtjänst. Alliansen kommer att följa denna utveckling noga för att se att andelen alkolås i myndigheternas bilar ökar annars får ytterligare åtgärder vidtas.

 Det är viktigt att andelen alkoholpåverkade förare som kör i tung trafik minskar och helst upphör helt. Därför är trafiknykterhetskontroller i hamnar med färjor särskilt viktiga. Det har pågått en försöksverksamhet sedan maj 2010 och som nu förlängts till den 30 juni 2016  med trafiknykterhetskontrollanter i hamnar. Detta för att få fram tillräckligt med underlag för att ta ställning till om försöksverksamheten skall permanentas eller inte.

I Göteborgs hamn har ett intressant projekt med alkobommar prövats under hösten. Initiativtagare till försöksprojektet har varit Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) som har genomfört projektet i samarbete med Polisen, Tullverket, Trafikverket, Kustbevakningen, Stena Line och Servotek. Cirka 4000 fordon har kontrollerats , främst lastbilar och bussar.Från MHF har man i uppföljningen av försöket konstaterat att projektet har varit framgångsrikt och att denna nya typ av passersystem kan bli ett värdefullt komplement till vanliga nykterhetskontroller i trafiken. MHF konstaterar att försöken visar att en tydlig information till resenärerna på färjorna om de förestående utandningsproven i hamnen samt effektivt genomförda automatiska kontroller av samtliga fordonsförare sammantaget leder till en kraftigt minskad andel onyktra förare. Uppföljningen visade att  andelen onyktra förare, som i manuella kontroller under första halvåret 2013 var ungefär en av 93 nu är högst en av 2000 förare. Försöket har även visat att utpasseringen från färjan och ut i vägtrafiken dessutom kan ske utan tidsmässiga fördröjningar.

De parter som ingått i försöket hoppas på en implementering i större skala av alkobommar i våra färjehamnar för användning av behöriga myndigheter inom fyra år. Det är över 3 miljoner fordon som passerar dessa terminaler varje år och det vore en klok insats att stoppa rattonyktra förare redan där. 

Den tredje parametern för ökad säkerhet är användandet av säkerhetsbälte. Detta är det lag på i Sverige och bältesanvändandet skyddar vid en eventuell olycka. Trots detta så är det en del som inte använder bältet och som inte inser säkerhetsvärdet i användandet. För mig är detta obegripligt men visar på det egna ansvaret och att det inte alltid är en lag som kan avhjälpa dumdristiga beteenden.

Den fjärde parametern för större trafiksäkerhet på väg  är att minska mobiltelefonanvändandet vid bilkörning. Det är i många stycken lika obegripligt för mig att man sms:ar när man kör som att inte använda bilbälten vid färd. Forskning visar att när man sms:ar så är det lika farligt som att köra grovt rattonyktert. Och det säger sig själv att koncentrationen vid bilkörningen inte blir bra när koncentrationen ligger sig på att skicka eller läsa meddelande från en mobil eller Ipad.

Nu har regeringen tagit detta på allvar och ändrat i trafikförordningen. Paragrafen trädde i kraft redan den 1 december förra året och anger att föraren inte får ägna sig åt aktiviteter med mobilutrustningen som menligt inverkar på förandet av fordonet. Regeringen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att till den 1 april i år ta fram en långsiktig plan för att genomföra informationsinsatser om vad denna förordning innebär och denna plan kommer även redovisa  effekterna av den genomförda förordningsändringen. Syftet med denna redovisning är att få fram underlag för kommande bedömningar om huruvida den nya ändringen i trafikförordningen är tillräcklig eller om det behövs ytterligare lagstiftning för att uppnå en trafiksäker användning av kommunikationsutrustning i samband med körning.

 Med dessa ord vill jag yrka bifall till betänkandet utom i de delar där vi i alliansen har en särskild reservation.

Tack!