Arkivbild: Per Wahlberg
Kollektivtrafiken Stor potential för fler färjor i Göteborg Sveriges största hamnstad borde ha fler snabba färjor i kollektivtrafiken.
Västtrafik ska beställa nya färjor och då finns möjligheten att testa nya färjekoncept i Göteborg. Ett sådant kan vara en färjeförbindelse mellan norra och södra skärgården och centrum, skriver Annelie Enochson och Jörgen Knudtzon (KD).
Sveriges rika vattenvägar är en underskattad och underutnyttjad resurs för såväl handel som transporter. Göteborg som Sveriges största hamnstad, har en hittills relativt outnyttjad fördel. Vattentransporter kan ge nya snabba förbindelser och utveckla kollektivtrafiken. Det handlar både om bättre effektivitet och om framsynt miljötänkande.
Minskar trängseln på vägarna
Trafikverkets Kapacitetsutredning förutspår att de svenska gods- och persontransporterna kommer att öka kraftigt till 2050. En ökad belastning av infrastrukturen ger även kollektivtrafiken nya utmaningar. Kapacitetsutredningen framhäver att ett av de transportslag som har stor potential att utvecklas är den sjöburna persontrafiken. För Göteborg som snabbväxande storstad finns en god möjlighet att bygga ut nuvarande kollektivtrafiksystem och på så sätt minska trängseln på vägarna
I ett historiskt perspektiv har vatten varit en förenande faktor, en självklar förbindelseväg. Först med järnvägens och framför allt bilismens framväxt kom landtransporter i fokus och vattenvägarna glömdes bort eller betraktades som hinder. I hamnstaden Göteborg med omgivande aktiv övärld i norr och söder diskuteras bussar och broar mer än båtar. Ändå har vi i staden världsledande forskning om hur olika transportslag effektivast kan utnyttjas, och där är sjövägarna en utomordentligt viktig faktor.
Stockholm har under senare år utökat kollektivtrafiken genom färjelinjer mellan exempelvis Slussen och Djurgården och Nacka–Lidingö–Nybroplan. Färjelinjer inkluderas i länstrafiken och resenärer använder sina ordinarie månadskort. Göteborg som Sveriges främsta hamnstad omgiven av vatten har ett ypperligt tillfälle att på samma sätt som Stockholm ytterligare utnyttja vattenvägarna för persontransporter. Älvsnabben som trafikerar Lilla Bommen och Eriksberg är ett gott exempel på sjöburen transport som kompletterar den vägburna kollektivtrafiken. Genom fler färjelinjer sparas tid och vägkapacitet vilket utökar kapaciteten för fler resenärer.
Kan ge tidsvinster
Ett exempel på en ny färjeförbindelse är sträckan mellan Göteborgs norra och södra skärgård. När man i dag ska förflytta sig med kollektivtrafik mellan exempelvis Styrsö och Hönö krävs en lång resa via Saltholmen, centrum och Lilla Varholmen/Hjuvik. Denna sträcka skulle fördelaktigt trafikeras med färja och ge tidsvinster. Det bör därför finnas en triangelturlista mellan norra och södra skärgården med anlöp i älvmynningen. Denna linje kan också i en förlängning köras direkt in till centrala staden och det nya resecentrum som är tänkt att byggas på Skeppsbrokajen.
Inga större svallvågor
Den pågående utvecklingen av nya snabbgående passagerarfartyg som inte ger stora svallvågor är positiv, den sortens båtar kan med fördel trafikera nya kollektivtrafiksträckor till sjöss. Västtrafik står nu i begrepp att beställa nya färjor och då finns möjligheten att testa nya färjekoncept och framdrivningsteknologier. Ett gott exempel är ”Älvis” som Lighthouse/Chalmers utvecklade för några år sedan för snabbare, effektiva och mer miljövänlig förbindelser över älven.
I andra länder kan man: Städer som Brisbane, Hamburg, Venedig har väl utbyggd kollektivtrafik till sjöss. Om Göteborg vill vara en ledande sjöfartsstad även i framtiden måste vi också kunna. Vi politiker måste uppdatera lagar och förordningar för att ge rätt förutsättningar. Exempelvis behöver reglerna om hastighetsbegränsning och svallvågor anpassas till dagens båttyper och teknik. Regeringen arbetar redan med att införa EU-regler för våra inre vattenvägar, regler som kan frigöra medel till nya slussar i Göta älv och ökad trafik på Vänern, Mälaren och Hjälmaren bland annat.
Göteborg har stor potential att utveckla mer av sjöburen trafik. Detta menar vi är en mycket viktig resurs som bör utnyttjas för att förkorta restider och komplettera existerande kommunikationer.
Annelie Enochson (KD)
ledamot riksdagens trafikutskott
Jörgen Knudtzon (KD)
ordförande lokalavd Göteborg Väster
Minskar trängseln på vägarna
Trafikverkets Kapacitetsutredning förutspår att de svenska gods- och persontransporterna kommer att öka kraftigt till 2050. En ökad belastning av infrastrukturen ger även kollektivtrafiken nya utmaningar. Kapacitetsutredningen framhäver att ett av de transportslag som har stor potential att utvecklas är den sjöburna persontrafiken. För Göteborg som snabbväxande storstad finns en god möjlighet att bygga ut nuvarande kollektivtrafiksystem och på så sätt minska trängseln på vägarna
I ett historiskt perspektiv har vatten varit en förenande faktor, en självklar förbindelseväg. Först med järnvägens och framför allt bilismens framväxt kom landtransporter i fokus och vattenvägarna glömdes bort eller betraktades som hinder. I hamnstaden Göteborg med omgivande aktiv övärld i norr och söder diskuteras bussar och broar mer än båtar. Ändå har vi i staden världsledande forskning om hur olika transportslag effektivast kan utnyttjas, och där är sjövägarna en utomordentligt viktig faktor.
Stockholm har under senare år utökat kollektivtrafiken genom färjelinjer mellan exempelvis Slussen och Djurgården och Nacka–Lidingö–Nybroplan. Färjelinjer inkluderas i länstrafiken och resenärer använder sina ordinarie månadskort. Göteborg som Sveriges främsta hamnstad omgiven av vatten har ett ypperligt tillfälle att på samma sätt som Stockholm ytterligare utnyttja vattenvägarna för persontransporter. Älvsnabben som trafikerar Lilla Bommen och Eriksberg är ett gott exempel på sjöburen transport som kompletterar den vägburna kollektivtrafiken. Genom fler färjelinjer sparas tid och vägkapacitet vilket utökar kapaciteten för fler resenärer.
Kan ge tidsvinster
Ett exempel på en ny färjeförbindelse är sträckan mellan Göteborgs norra och södra skärgård. När man i dag ska förflytta sig med kollektivtrafik mellan exempelvis Styrsö och Hönö krävs en lång resa via Saltholmen, centrum och Lilla Varholmen/Hjuvik. Denna sträcka skulle fördelaktigt trafikeras med färja och ge tidsvinster. Det bör därför finnas en triangelturlista mellan norra och södra skärgården med anlöp i älvmynningen. Denna linje kan också i en förlängning köras direkt in till centrala staden och det nya resecentrum som är tänkt att byggas på Skeppsbrokajen.
Inga större svallvågor
Den pågående utvecklingen av nya snabbgående passagerarfartyg som inte ger stora svallvågor är positiv, den sortens båtar kan med fördel trafikera nya kollektivtrafiksträckor till sjöss. Västtrafik står nu i begrepp att beställa nya färjor och då finns möjligheten att testa nya färjekoncept och framdrivningsteknologier. Ett gott exempel är ”Älvis” som Lighthouse/Chalmers utvecklade för några år sedan för snabbare, effektiva och mer miljövänlig förbindelser över älven.
I andra länder kan man: Städer som Brisbane, Hamburg, Venedig har väl utbyggd kollektivtrafik till sjöss. Om Göteborg vill vara en ledande sjöfartsstad även i framtiden måste vi också kunna. Vi politiker måste uppdatera lagar och förordningar för att ge rätt förutsättningar. Exempelvis behöver reglerna om hastighetsbegränsning och svallvågor anpassas till dagens båttyper och teknik. Regeringen arbetar redan med att införa EU-regler för våra inre vattenvägar, regler som kan frigöra medel till nya slussar i Göta älv och ökad trafik på Vänern, Mälaren och Hjälmaren bland annat.
Göteborg har stor potential att utveckla mer av sjöburen trafik. Detta menar vi är en mycket viktig resurs som bör utnyttjas för att förkorta restider och komplettera existerande kommunikationer.
Annelie Enochson (KD)
ledamot riksdagens trafikutskott
Jörgen Knudtzon (KD)
ordförande lokalavd Göteborg Väster
