Du kan läsa artikeln här http://www.expressen.se/gt/ledare/kriminalisera-eftersupning/
Eller nedan:
Kriminalisera eftersupning
I dag är det Trafikoffrens dag.
Varje trafikolycka där en människa skadas eller omkommer är en tragedi.
Varje trafikolycka där en människa skadas eller omkommer är en tragedi.
Trafiksäkerhetsarbetet har i sig kommit oerhört långt de senaste åren. Antalet omkomna och skadade har drastiskt minskats, men fortfarande förolyckas många på våra vägar. Och varje år dör människor på grund av att personer intar alkohol eller narkotika och därefter sätter sig bakom ratten och kör.
Rattonykterhet står för hälften av de dödliga singelolyckorna i trafiken. Var tionde misstänkt rattfyllerist hävdar dock vid gripandet att alkoholintaget skett först efter färden/olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna då det gäller att bevisa trafiknykterhetsbrott. Genom att hävda att drickandet skett efteråt kan en onykter förare bli frikänd om det inte med säkerhet går att bevisa motsatsen. Men om även eftersupning kriminaliseras skulle fler trafiknykterhetsbrott kunna lagföras.
Att dricka alkohol eller ta droger i upp till sex timmar efter en färd som senare kan bli föremål för en utredning om trafiknykterhetsbrott bör därför vara olagligt. Det är självklart helt orimligt att en rattfyllerist frikänns genom att hävda att intaget av alkohol skett först efter olyckan. I Norge är det sedan länge förbjudet med eftersupning. Är det möjligt i Norge borde det även vara det i Sverige.
Ett straffansvar för eftersupning bör givetvis omfatta inte enbart alkohol utan även bruk av narkotika och andra berusningsmedel.
Under våren 2013 presenterades utredningen "Straffansvar för eftersupning". På grund av juridiska principer anser utredaren inte att det är möjligt att göra eftersupningen olaglig. Men i Norge är den alltså straffbar - och har varit det ända sedan 1959. Den norska trafiklagstiftningen, som i allt väsentligt har stora likheter med den svenska, jämställer eftersupning straffmässigt med rattfylleri. Det avspeglar sig också i den norska statistiken där endast två procent av de misstänkta hävdar eftersupning, att jämföra med cirka tio procent i Sverige.
Den svenska utredningen inkluderade ändå ett förslag om hur en kriminalisering av eftersupning skulle kunna införas, och det förslaget bör implementeras. Rättsmedicinalverket i Linköping har annat och viktigare att syssla med än att försöka utreda om bilförare druckit alkohol före eller efter en olycka. Alkohol och narkotika hör överhuvudtaget inte hemma i trafiken, vare sig under färd eller efter att en olycka skett.
Detta sagt med önskan om att det i framtiden inte ska behöver finnas någon Trafikoffrens dag.
Annelie Enochson
Riksdagsledamot (KD) i trafikutskottet
Rattonykterhet står för hälften av de dödliga singelolyckorna i trafiken. Var tionde misstänkt rattfyllerist hävdar dock vid gripandet att alkoholintaget skett först efter färden/olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna då det gäller att bevisa trafiknykterhetsbrott. Genom att hävda att drickandet skett efteråt kan en onykter förare bli frikänd om det inte med säkerhet går att bevisa motsatsen. Men om även eftersupning kriminaliseras skulle fler trafiknykterhetsbrott kunna lagföras.
Att dricka alkohol eller ta droger i upp till sex timmar efter en färd som senare kan bli föremål för en utredning om trafiknykterhetsbrott bör därför vara olagligt. Det är självklart helt orimligt att en rattfyllerist frikänns genom att hävda att intaget av alkohol skett först efter olyckan. I Norge är det sedan länge förbjudet med eftersupning. Är det möjligt i Norge borde det även vara det i Sverige.
Ett straffansvar för eftersupning bör givetvis omfatta inte enbart alkohol utan även bruk av narkotika och andra berusningsmedel.
Under våren 2013 presenterades utredningen "Straffansvar för eftersupning". På grund av juridiska principer anser utredaren inte att det är möjligt att göra eftersupningen olaglig. Men i Norge är den alltså straffbar - och har varit det ända sedan 1959. Den norska trafiklagstiftningen, som i allt väsentligt har stora likheter med den svenska, jämställer eftersupning straffmässigt med rattfylleri. Det avspeglar sig också i den norska statistiken där endast två procent av de misstänkta hävdar eftersupning, att jämföra med cirka tio procent i Sverige.
Den svenska utredningen inkluderade ändå ett förslag om hur en kriminalisering av eftersupning skulle kunna införas, och det förslaget bör implementeras. Rättsmedicinalverket i Linköping har annat och viktigare att syssla med än att försöka utreda om bilförare druckit alkohol före eller efter en olycka. Alkohol och narkotika hör överhuvudtaget inte hemma i trafiken, vare sig under färd eller efter att en olycka skett.
Detta sagt med önskan om att det i framtiden inte ska behöver finnas någon Trafikoffrens dag.
Annelie Enochson
Riksdagsledamot (KD) i trafikutskottet
