Dags att införa schyssta villkor på våra vägar.

I dagens GT hade jag och Andreas Carlson en artikel om klampning av våra lastbilar som ett sätt att kvarhålla lastbilar som inte uppfyller kraven i svensk lag.

Läs artikeln nedan:
            

Hamnen i Göteborg hanterar 90 procent av Sveriges export och import. Göteborg är utgångspunkt och slutpunkt för en stor del av Sveriges transporter. 80 procent av allt inrikes gods i Sverige transporteras på lastbilar.

 Situationen i åkeribranschen blir allt tuffare. Det märks särskilt i Västra Götalandsregionen där mycket gods på väg passerar. Våra grannländer beivrar fusk och upprätthåller schysta villkor.

Det är dags att vi gör det också i Sverige. Vi anser att böter ska kunna utdömas på plats och att polisen ska kunna "klampa" lastbilar tills boten är betald.

Enligt mätningar som branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag gjort är var tredje lastbil på de stora godsstråken i södra Sverige utlands-registrerad.

De undermåliga löner och dåliga villkor som utlands-registrerade chaufförer arbetar under är mycket svåra att konkurrera med. Det förekommer också utnyttjanden av människor som arbetskraft under mycket svåra förhållanden.

Det finns dock i Sverige ett antal lagar och regler som den som vill framföra tunga fordon måste förhålla sig till. Att hålla kör- och vilotider, upprätthålla trafiksäker kvalitet på fordonets standard (däcken i synnerhet), överträdelser mot cabotageförordningen samt brist på yrkestillstånd är alla exempel på överträdelser en del aktörer regelmässigt bryter mot för att ha som konkurrensfördel.

Att ha sina färd-, gods- och registreringshandlingar med sig är självklart och ska annars bötfällas.

Det måste bli möjligt i svensk lag att kvarhålla lastbilar som inte är i trafiksäkert skick eller inte har korrekta handlingar. Alla böter, inklusive kostnad för klampning, ska sedan vara betalda på plats om fortsatt färd ska vara möjlig. Polisen behöver också tillförsäkras resurser för att i ökad omfattning kunna öka närvaron ute på vägarna.

Till syvende och sist finns reglerna av en anledning. En förare som somnar vid ratten eller kör en trafikosäker lastbil orsakar förödelse vid haveri.

Att framföra en lastbil är en viktig uppgift och innebär ett ansvar, för chauffören själv men också för hans/hennes medmänniskor. Därför vill Kristdemokraterna att schysta villkor ska råda på vägarna.

 ANDREAS CARLSON Riksdagsledamot (KD), Jönköpings län, ANNELIE ENOCHSON Riksdagsledamot (KD), Göteborg

Stoppa organstölder!

I förra veckan hade vi ett uppmärksammat seminarium i riksdagen om organstölderna i Kina. Det opereras bort organ som säljs vidare och detta från politiska och andra fångar i Kina. Min gode vän David Kilgour från Canada har skrivit en bok om detta" Bloody Harvest" och uppmärksammar världen på vad som händer.

De som köper dessa organ kommer ofta från västvärlden och de är aningslöst omedvetna om denna kriminella handel.

Se en intervju med mig på  kinesisk TV som sändes samt en artikel i EPOCH TIMES.

Läs också vad SVD skriver om detta seminarium.  Nu skall jag arbeta vidare på att vi , liksom i Israel och i Spanien, tar en lag som kriminialiserar denna handel. Detta eftersom även svenskar åker till Kina och får organ. Eftervården sker dock i Sverige.

Kriminalisera eftersupning!

I lördagen GT hade jag en artikel om att kriminalisera eftersupningen!

Du kan läsa artikeln här http://www.expressen.se/gt/ledare/kriminalisera-eftersupning/
Eller nedan:

Kriminalisera eftersupning

I dag är det Trafikoffrens dag.

Varje trafikolycka där en människa skadas eller omkommer är en tragedi.

Trafiksäkerhetsarbetet har i sig kommit oerhört långt de senaste åren. Antalet omkomna och skadade har drastiskt minskats, men fortfarande förolyckas många på våra vägar. Och varje år dör människor på grund av att personer intar alkohol eller narkotika och därefter sätter sig bakom ratten och kör.

Rattonykterhet står för hälften av de dödliga singelolyckorna i trafiken. Var tionde misstänkt rattfyllerist hävdar dock vid gripandet att alkoholintaget skett först efter färden/olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna då det gäller att bevisa trafiknykterhetsbrott. Genom att hävda att drickandet skett efteråt kan en onykter förare bli frikänd om det inte med säkerhet går att bevisa motsatsen. Men om även eftersupning kriminaliseras skulle fler trafiknykterhetsbrott kunna lagföras.

Att dricka alkohol eller ta droger i upp till sex timmar efter en färd som senare kan bli föremål för en utredning om trafiknykterhetsbrott bör därför vara olagligt. Det är självklart helt orimligt att en rattfyllerist frikänns genom att hävda att intaget av alkohol skett först efter olyckan. I Norge är det sedan länge förbjudet med eftersupning. Är det möjligt i Norge borde det även vara det i Sverige.

Ett straffansvar för eftersupning bör givetvis omfatta inte enbart alkohol utan även bruk av narkotika och andra berusningsmedel.

Under våren 2013 presenterades utredningen "Straffansvar för eftersupning". På grund av juridiska principer anser utredaren inte att det är möjligt att göra eftersupningen olaglig. Men i Norge är den alltså straffbar - och har varit det ända sedan 1959. Den norska trafiklagstiftningen, som i allt väsentligt har stora likheter med den svenska, jämställer eftersupning straffmässigt med rattfylleri. Det avspeglar sig också i den norska statistiken där endast två procent av de misstänkta hävdar eftersupning, att jämföra med cirka tio procent i Sverige.

Den svenska utredningen inkluderade ändå ett förslag om hur en kriminalisering av eftersupning skulle kunna införas, och det förslaget bör implementeras. Rättsmedicinalverket i Linköping har annat och viktigare att syssla med än att försöka utreda om bilförare druckit alkohol före eller efter en olycka. Alkohol och narkotika hör överhuvudtaget inte hemma i trafiken, vare sig under färd eller efter att en olycka skett.

Detta sagt med önskan om att det i framtiden inte ska behöver finnas någon Trafikoffrens dag.

Annelie Enochson
Riksdagsledamot (KD) i trafikutskottet

Publicerad 16 nov 2013 15:13

Bra artikel - Vi vill se ett förnyat KD !

Onsdagen den 30 oktober fanns en debattartikel i tidningen Dagen med denna rubrik - Vi vill se ett förnyat KD!

Artikeln är skriven av fyra  kristdemokrater med erfarenhet av olika områden inom Kristdemokraterna. En av herrarna är Leif Hallberg som under flera år var Kristdemokraterna Seniorförbunds ordförande tillika med i olika arbetsgrupper inom EPP i Bryssel.

Det är erfarna och kloka herrar som gjort en bra analys av vårt parti och givit recept på hur vi åter skall bli ett parti som attraherar väljare. Jag håller helt med er i eran analys och tackar er för eran klarsynthet!

Läs artikeln här:   http://www.dagen.se/opinion/debatt/vi-vill-se-ett-fornyat-kd/

Inför samvetsfrihet i svensk lag!

I dagens Borås Tidning har jag och mina medförfattare en artikel inne med  rubriken " Inför samvetsfrihet  svensk lag!"
 

Sverige Saknar som ett av endast två länder i Europa lagstiftat skydd för samvetsfrihet. För att stärka grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är det nu hög tid även för vårt land att sluta vara europas svarta får, och införa samvetsfrihet i vården.

    

Samvetsfrihet är ett sätt att visa respekt för individen. Varje människa har rätt att tänka och uttrycka sig fritt, samt att respekteras för sin åsikt och religiösa övertygelse. Detta är
grundbultar i de mänskliga fri- och rättigheterna.

Samvetsfrihet innebär rätten att vägra utföra en arbetsuppgift med
hänvisning till samvetsskäl. Exempel där samvetsbetänkligheter kan förekomma är vissa verksamheter i livets början och i livets slut. Det kan röra sig om abort och om området kring handhavandet av mänskliga embryon. I flera länder är dödshjälp tillåtet, och i ytterligare länder är frågan under utredning varför dödshjälp också är relevant i sammanhanget. Det kan även handla
om djurförsök eller att transplantera djurorgan till människor.

Den svenska riksdagsmajoriteten har länge ansett att det inte är
nödvändigt att lagstadga rätten att avstå från en arbetsuppgift. Man har
hävdat att personer med samvetsbetänkligheter bör söka sig till andra
yrken. Samvetsfrihetens motståndare har också hänvisat till att låta
arbetsplatser arbeta fram individuella lösningar. Verkligheten ger dock i
praktiken ytterst sällan möjlighet till sådana lösningar.

I ett av Läkartidningens senaste nummer refereras till en svensk studie
som visar att existentiella tankar om livet och döden är vanliga även
bland vårdpersonal. Studien visade att närmare var femte gynekolog hade
funderat på att byta arbete på grund av aborterna, och närmare 75 procent
hade upplevt osäkerhet i samband med kirurgiska eller sena aborter. I en
doktorsavhandling av Meta Lindström 2007 tillfrågades 224 gynekologer om
möjligheten att av samvetsskäl slippa delta i abortverksamheten. 64% av de
manliga och 46% av de kvinnliga gynekologerna ansåg att ”det är rätt att
gynekologer innehar rätten att av personliga skäl vägra medverka vid
aborter”.

1995 inkorporerades Europakonventionen i svensk rätt. Den ger var och en
rätt till bland annat samvetsfrihet. Artikel 18 i FN:s allmänna förklaring
om de mänskliga rättigheterna slår fast samma sak.

Trots detta har svenska politiker ändå valt att gå i motsatt riktning.
Europarådets parlament behandlade 2010 en motion av riksdagsledamoten
Carina Hägg, där hon krävde en stark begränsning av samvetsgrundad vägran
att utföra vård. Motionen innehöll förslag om ett register dit
vårdpersonal med samvetsbetänkligheter skulle rapporteras, och den syftade
i synnerhet på rätten att få abort utförd.

Europarådet gick dock emot motionen och hävdade vårdpersonalens rätt till
samvetsfrihet. I resolutionen slås fast att ingen person, sjukhus eller
institution ska tvingas att utföra eller medverka till abort, dödshjälp
eller någon handling som kan orsaka döden för ett mänskligt foster eller
embryo. Resolutionen betonade att ingen ska diskrimineras om man vägrar
att medverka till något av detta, samt att medlemsstaterna dels ska
försäkra tillgången till vård och hälsa och dels upprätthålla respekten
för tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet för vårdpersonalen.
Europarådet föreslog även i resolutionen att medlemsstaterna tar fram
sakliga och klara riktlinjer som garanterar samvetsfriheten.

Skyddet för de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna ska vara
starkt. Sverige bör därför ännu tydligare ge varje människa
förutsättningar att även inom arbetslivet bli respekterad för sin etiska
eller religiösa övertygelse. Utan detta finns det risk för att
Europadomstolen anser att Sverige har förvägrat sina medborgare
fundamentala rättigheter.

Det är nu hög tid att också i Sverige öka respekten för individen och
införa samvetsfrihet i grundlagens rättighetskatalog, och att regeringen
utreder hur en samvetsklausul kan införas inom hälso- och sjukvården samt
högskoleutbildningen.

Annelie Enochson, riksdagsledamot
Anders Löfström, med dr, leg läkare
Anne-Berit Ekström, med dr, överläkare