Annelie Enochson Riksdagen

Annelie Enochson Riksdagen

torsdag 2 januari 2014

Låt 2014 bli det år då vi på allvar trycker tillbaka antisemitismen!

Det är två allvarliga fenom som växer sig starkare i Sverige idag . Det ena är en ökande antisemitism och det andra en ökande kristofobi. Varje generation måste kämpa för de mänskliga rättigheterna som innebär att man har rätt att tro, praktisera sin tro och vidarförmedla sin tro.  I dagens Dagen tar jag upp problemet med den ökande antisemitismen i dagens Sverige. Vi måste alla hjälpas åt mot intoleransens tolerans. Det börjar med dig och mig!

Läs gärna min debattartikel i  tidningen Dagen idag. Eller här nedan.

Författare: ANNELIE ENOCHSON, riksdagsledamot för Kristdemokraterna

Debatt låt 2014 bli det år när vi på allvar trycker tillbaka antisemitismen. Det skriver Annelie enochson, riksdagsledamot (kd).
 
ANTISEMITISMEN ÖKAR i Sverige och Europa. Judar hotas och trakasseras. Utvecklingen är oroväckande och måste tas på största allvar. I Sverige ska ingen människa behöva tona ner sin kulturella eller religiösa identitet, religionsfrihet ska vara en självklarhet och respekteras. Den judiska minoriteten behöver ekonomiskt stöd från staten till nödvändiga säkerhetsåtgärder.
 
Hotbilden mot den judiska befolkningen i Sverige har förvärrats under senare år. Situationen i Malmö är särskilt oroväckande. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes förra året 221 hatbrott med antisemitiska motiv. Det är en ökning med 14 procent jämfört med 2011. De vanligaste brottstyperna var olaga hot, ofredande och hets mot folkgrupp. Brotten begicks oftast på allmän plats, på internet och vid religiösa platser.
 
JUDARNA ÄR EN av våra fem nationella minoritetsgrupper. Regeringen har ansvar för att de nationella minoriteterna ska kunna leva fritt och verka i hela vårt land. Trots att toleransen ökar i samhället, minskar inte de antisemitiska åsikterna i samma omfattning. Den judiska minoriteten utsätts för antisemitiska hatbrott och trakasserier. Även barn utsätts för trakasserier i sin vardag. Många judar i Sverige undviker till och med att visa öppet att de tillhör den judiska minoriteten.
 
UTIFRÅN DEN ÖKANDE antisemitismen och den rådande hotbilden mot de judiska församlingarna tvingas de höja säkerheten. För att människor ska känna sig säkra när de besöker en synagoga tvingas församlingarna budgetera en allt större del av sina ekonomiska resurser till säkerhetsarrangemang. I budgeten 2012 tillförde Kristdemokraterna och allianspartierna ett engångsbelopp på 4 miljoner kronor till att finansiera säkerhetsinsatser för den judiska minoriteten. Pengarna användes till säkerhetshöjande åtgärder för institutionerna, som exempelvis kameraövervakning, skyddsglas och förstärkning av dörrar. Det var ett viktigt och betydelsefullt tillskott. Jag anser att en liknande summa bör tilldelas den judiska minoriteten årligen, tills att situationen förbättras. Säkerheten måste upprätthållas för judarna tryggt ska kunna utöva sin tro och kultur.
 
NYLIGEN BESÖKTE JAG Malmö och fick höra om en skolgårdsincident från 2012. Eleverna hade haft snöbollskrig och en judisk pojke mulades. Snöbollarna innehöll sten och pojken fick skador i ansiktet. Vid snöbollskrig tidigare samma vecka hade elever ropat "seig heil" och gjort hitlerhälsning mot pojken. Händelsen anmäldes och i september 2013 dömde tingsrätten förövaren till den lägsta formen av böter - 1000 kr i skadestånd. I Malmö anmäldes 60 hatbrott 2012 men endast fallet med pojken som skadats vid snöbollskriget ledde till åtal. Ytterst få anmälda hatbrott leder till åtal.
 
ÄVEN FN:S KOMMITTÉ mot rasism kritiserade Sverige 2013 för att få anmälda hatbrott leder till åtal. Jag anser att alla polismyndigheter i landet bör aktivera sitt arbete mot antisemitiska brott. I dag arbetar polismyndigheterna på olika sätt kring antisemitiska hatbrott. Endast Malmö och Stockholm har specifika hatbrottsgrupper. Genom att samla polisens kompetens kan fler hatbrott utredas effektivare. Det är även viktigt att åklagarmyndigheten ser över sitt arbete kring antisemitiska hatbrott. Den som anmäler ett hatbrott ska inte känna uppgivenhet för att åtal sällan väcks, hotet måste tas på största allvar.
 
I ETT ÖPPET och demokratiskt samhälle ska minoriteter kunna leva utan hot och trakasserier. Jag vill att staten fortsätter att skjuta till pengar till den judiska minoritetens säkerhet och att polisen samlar sina resurser kring antisemitiska hatbrott. Alla, även judar, ska kunna leva och verka fritt i Sverige. Låt 2014 bli det år när vi på allvar trycker tillbaka antisemitismen!