Idag nåddes vi av det glädjande beskedet att journalisterna Schibbye och Persson har släppts från Kalityfängelset i Etiopien och antagligen redan är hemma i Sverige. De har fått enorm uppmärksamhet både i Sverige och utomlands. Att de båda är journalister har gjort att varje journalist som vill ha en karriär har skrivit om deras fall. Igår hörde jag för första gången en norsk journalist uttala sig i Aktuellt att de faktiskt har överträtt lagar i Etiopien och därför fick ett straff för detta. Visst var terrordomen mer än orimlig men uppenbart är att de har överträtt etiopiska lagar. Såg oxå att de i etiopisk TV medgav sin skuld i att ha överträtt lagar ,gjort fel och ber om ursäkt för detta. Visst hör det till spelet i en diktatur att ta på sig skuld och be om ursäkt, speciellt om man annars riskerar att de 11 åren bakom fängelsets murar blir verklighet. Men det skall bli intressant att se och höra om de i Sverige vidhåller sin skuld. Jag vet att journalist yrket kan kräva att man överträder en diktaturs lagar för att skriva om verkligheten bakom diktaturen men det är en risk man tar som journalist.
Däremot har ett litet barn som rövats bort av den ena av sina föräldrar till ett annat land aldrig haft en chans att välja. Det är i dagsläget över 150 svenska barn som befinner sig ofrivilligt i främmande land, bortrövade, utan vårdnadshavarens omsorg och stöd. När skall dessa barn få lika stor uppmärksamhet från rikets samlade journalistkår? När skall någon av dessa barn hamna på första sidan på alla stora dagstidningar? När skall vi i Sverige värdera alla liv lika ? Är ett litet barn som bortrövats mot sin vilja lika värdefullt som en journalist som medvetet överträtt lagar och gränser? Medialt är vi långt ifrån detta! Journalister i Sverige- ta er nu ann våra små svenska medborgare som också är fångar i andra länder om än inte i fängelser så psykiskt och som behöver eran hjälp!
Läs mera på Saknade Barns Nätverks hemsida och bli sant upprörda!!!
http://www.saknadebarn.org/
Annelie Enochson Riksdagen
