Lukas Berggren: Terrorister är terrorister
Det som sker genom islamiska statens (IS) framfart i norra Irak är att betrakta som ett folkmord. Kristna får sina hem markerade med bokstaven N, som i nasaréer, just på grund av att de är efterföljare av Jesus från Nasaret. De får välja mellan att betala en skyhög – i praktiken omöjligt hög – skatt, konvertera till islam eller lämna sina hem inom några timmar. Om inget av alternativen passar väntar döden. Bilder och videor som kablas ut till oss här i västvärlden är alltigenom vämjeliga. Misshandel, tortyr, halshuggningar, tvångskonverteringar. Människor ställs upp på led och skjuts med automatvapen. Både barn och vuxna begravs levande. Sådant går inte att titta på. Visst är det som sker geografiskt avlägset, men det kommer så nära. Kontrasten mot den svenska sommaridyllen är total.Folkmord är vad det är. En medveten och systematisk utrensning av den kristna minoriteten och andra minoriteter som inte vill underkasta sig deras tolkning av islam. Människor i Mellanöstern dödas för att de inte är muslimer, utan kristna. Vilken sorts kristna de är frågar inte förövarna. Underkategorier blir ointressant i tider av nöd. I förföljelsen står vi som kristna enade, det har vi alltid gjort. Det är våra syskon som avrättas. Och om en lem i kroppen lider, så lider hela kroppen.
Reaktionerna på det som sker har varit förvånansvärt få, förvånansvärt milda och förvånansvärt sena. Nu är det som om både media och politiker sakta vaknar upp ur sin törnrosasömn. När enskilda politiker tidigare har lyft fram det faktum att 80 procent av all förföljelse i världen drabbar just kristna, har reaktionerna ofta varit axelryckningar.
Tystnadens orsaker är nog flera, men vänstervridningen i den svenska mediekåren torde vara den gemensamma nämnaren. Många i dessa led har svårt att betrakta kristna som offer. På vänsterkurserna får man veta att kristna (och judar, fast för säkerhets skull benämnda Israel för att man inte ska verka antisemitiska) förtrycker, medan andra är offer. Bilden stämmer inte med verkligheten och nu, när det blir uppenbart, blir det förvirring i lägret. Det är uppenbarligen politiskt laddat att lyfta fram förtryck mot kristna från islamister. I rädsla för att såra fredliga muslimer i vårt land (vilket vi förstås inte ska göra) vågar man inte tala om fundamentalistiska islamisters härjningar. Den potatisen är helt enkelt för het. Vänstern har av någon outgrundlig anledning sett som sin uppgift att omhulda våldsbejakande islamister. Förälskelsen gör att samma islamisters hat mot homosexuella och förtryck mot kvinnor passerar obemärkt förbi.
Men den främsta anledningen till att situationen för kristna i Mellanöstern förtigs är nog att det samtidigt pågår en konflikt mellan Israel och Hamas. Och där är det enklare för den svenska vänstern att sortera ut offer och förövare. Palestinier, oavsett om de tillhör den terrorstämplade organisationen Hamas eller inte, är per definition offer i vänstervokabulären. Israel, oavsett om de kämpar mot terrorister eller inte, är alltid förövare i samma ordbok. Så när det demokratiska Israel kämpar för sin existens mot en terrororganisation som vill fördriva dem från sitt land är mediematchen avgjord på förhand. Sedan är det bara att okritiskt inkassera dödssiffrorna från de bägge sidorna för att få bevis för det uppgjorda resultatet. Att Hamas skyddar missiler med civila (mänskliga sköldar), medan Israel skyddar civila med missiler (Iron Dome) tycks inte bekymra. Så länge något bekräftar fördomarna får det passera.
Det är samma ideologi – den militanta islamismen – som, om än i något olika skepnad, fördriver kristna från Irak och skjuter raketer mot civila i Israel. Kanske har den färdiga bilden av offer och förövare i konflikten mellan Israel och Hamas betydelse för den tystnad som sedan uppstår när ett folkmord pågår i en annan del av Mellanöstern. Har man tagit ställning för en part i en konflikt, så blir det förstås pinsamt när den egna partens ideologiska vänner begår folkmord. Man har målat in sig i ett hörn.
Det vore på tiden att vänstern gjorde upp med sin förenklade och haltande världsbild och i stället studerade verkligheten. I dagsläget bidrar världsbilden till att man omhuldar terrorister och tystar ner folkmord. I själva verket borde de fördöma terroristerna i såväl Hamas som IS. Kraftfullt. Terrorister är just terrorister, i både Gaza och Irak. Oskyldiga människor – palestinier i Gaza, israeler i Israel och kristna i Irak – får lida svårt för deras skull.
Lukas Berggren