Annelie Enochson Riksdagen

Annelie Enochson Riksdagen

torsdag 12 december 2013

Stora brister i tillgänglighet i kollektivtrafiken.

Riksdagen skall göra uppföljningar inom olika områden . Vi i Trafikutskottet har gjort ett uppföljningsarbetet som rör tillgängligheten inom kollektivtrafiken. Detta eftersom vi redan 2001 fattade ett beslut i riksdagen att all offentlig miljö, bland annat kollektivtrafiken, skulle vara tillgänglig för funtionshindrade till år 2010. Vilket vi ,tyvärr, inte klarat.

Det är bra att vi gör uppföljningar för att visa hur de politiska besluten följs upp. Skulle önska att man gjorde detta på alla politiska nivåer, alltså även på kommun och regionnivå. Detta för att bli bättre och mera realistiska i vårt beslutsfattande och också mera självkritiska till hur våra beslut implementeras.

Här nedan är vårt pressmeddelande:


logotyp: Sveriges riksdag
12 december 2013

Pressmeddelande

Stora brister i tillgänglighet i kollektivtrafiken

Många hinder gör det svårt för personer med olika funktionsnedsättningar att resa med kollektivtrafiken. Hinder skapar otrygghet och gör att många drar sig för att resa. I en ny rapport tar trafikutskottet ett helhetsgrepp kring statens insatser för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig.
Trafikutskottets uppföljning har riktat in sig på att belysa de insatser som görs för att förbättra tillgängligheten för personer som har rörelsenedsättning, synnedsättning eller hörselnedsättning. I rapporten betonas att personer med funktionsnedsättning inte utgör en enhetlig grupp. Behoven och förutsättningarna varierar beroende på de olika funktionsnedsättningar som resenärerna har. Man konstaterar också att tillgängligheten inom kollektivtrafiken bör förbättras genom att kollektivtrafiken utformas så att alla kan använda den, med eller utan funktionsnedsättning.

Svårt att få hela resan att fungera

Olika aktörer, som myndigheter, kommuner och trafikföretag, har ansvar för olika delar av en resa. Rapporten pekar på att det fortfarande är svårt att få hela resan att fungera. Delar av en resa kan fungera men det är den svagaste länken i resekedjan som avgör hur tillgänglig en resa är. Svårigheterna handlar om allt från möjligheten att ta sig till och från hållplatser, fordon, möjligheten att byta på stationer och hållplatser till bemötande, bristfällig information och att det ofta är krångligt att köpa biljetter. Tillgängligheten är bättre i storstadsområdena än på landsbygden.
Utskottet efterlyser större tydlighet om vem som har ansvar för att samordna att transportsystemet görs tillgängligt för alla. De olika aktörernas roller och ansvar måste bli tydligare. Likaså är det viktigt att arbetet med tillgänglighet prioriteras och att aktörerna kan visa hur mycket resurser man satsar på tillgänglighet.

Användarperspektivet måste stärkas

Kunskapen om insatsernas resultat är begränsad, visar rapporten. Har resan verkligen blivit bättre för personer med olika funktionsnedsättningar efter de insatser som gjorts? Myndigheter skulle i högre grad kunna involvera funktionshindersorganisationerna när man gör uppföljningar. Trafikutskottet uppmärksammar vikten av att regeringen i fortsättningen redovisar insatser och resultat utifrån ett användarperspektiv. Det måste också bli tydligare för resenärerna vilka myndigheter som har ansvar för tillsyn.
Rapporten riktar även kritik mot att målen för när kollektivtrafiken ska bli tillgänglig hela tiden flyttas framåt. Tillgängligheten i stort har förbättrats men utvecklingen går långsamt.

För mer information

Politiska frågor, kontakta ledamöterna i uppföljningsgruppen:
Faktafrågor, ring:
  • Christer Åström, sekretariatschef vid Riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningssekretariat, telefon 08-786 59 14
  • Cecilia Forsberg, föredragande i trafikutskottet,
    telefon 08-786 53 40

Dokument

Stina Nygårds
Informationsenheten, 08-786 44 65, 020-349 000