Denna artikel finns att läsa i veckans nummer av tidningen Hemmets Vän.
Fler och fler barn förs utomlands i vårdnadstvister
Veckans nummer Publicerad: 2011-11-10 16:26
134 svenska barn är idag registrerade på Utrikesdepartementet som bortförda till andra länder av den förälder, som inte har vårdnaden av barnet. Bortförandet sker ofta när barnet ska få träffa den andre föräldern. Riksdagsledamoten Annelie Enochson (KD), fick 2010 pris av Saknade barns nätverk för sitt engagemang för bortförda barn. Hon får ständigt telefonsamtal från förtvivlade föräldrar eller släktingar. De ropar på hjälp att få sitt barn tillbaka till Sverige.
Uppdraget att återföra barnen till rättmätig vårdnadshavare ligger hos Utrikesdepartementet, men Annelie Enochson menar att den tysta diplomatin inte är tillräcklig för att få dessa barn åter till Sverige. Inte ens en jourtelefon som i många andra länder finns det i Sverige att ringa till, när ett barn förts bort till annat land. Saknade barns nätverk har erbjudit sig att sköta jourtelefonen, men från staten har inte avsatts några pengar till verksamheten.– Mitt engagemang började 2004 när en mamma utanför Göteborg hörde av sig. Hennes fem barn hade kidnappats till Gaza. När jag såg hur många föräldrar som drabbats av detta problem började jag skriva motioner i riksdagen och skapa opinion i frågan, berättar Annelie Enochson.I samband med att alliansregeringen tillrädde 2006 fick hon tag på en företrädare från varje alliansparti tillsammans med Alf Svensson, tidigare partiledare för Kristdemokraterna samt Per Ahlmark, tidigare statsråd (FP), författare och debattör och förra utrikesministern Laila Freivalds.
Internationell press– Genom de kontakterna och andra aktioner kunde vi sätta internationell press på mannen som fört bort Elisabeth Krantz fem barn till Gaza. När Interpol hävde efterlysningen kom han hem till Sverige och barnen kunde återförenas med sin mamma. Han själv fick ett flerårigt fängelsestraff. Nu har den äldsta flickan i familjen engagerat sig i Saknade barns nätverk och stöttar på olika sätt andra och berättar sina egna erfarenheter, säger Annelie Enochson.
Läs mer i Hemmets Vän nr 45 2011.